Välkommen till vår blivande webbplats. För korrekt innehåll gå till www.du.se

Regeringen presenterade i veckan forskningspropositionen och ger därmed sin syn på den forskningspolitiska inriktningen för perioden 2017 – 2020. I samband med propositionen lanserar regeringen även ett tioårigt perspektiv genom sex tioåriga nationella forskningsprogram. Vidare finns ett ökat fokus på samverkan med det omgivande samhället och innovation för ökad konkurrenskraft. 

Inom högskolevärlden finns generellt en besvikelse över att propositionen inte innehåller en ökning av andelen basanslag, de statliga anslag som går direkt till lärosätena. Sveriges situation med låg andel basfinansiering ger flera negativa effekter, exempelvis svårigheter till långsiktighet i satsningar, minskat risktagande och alltför stora resurser som måste läggas på forskningsansökningar. En annan stark invändning är att regeringen går in och starkt påverkar innehållet i forskningen.

Högskolan Dalarna delar sektorns kritik mot propositionens utformning men kan samtidigt konstatera att propositionen kommer att innebära ökad basfinansiering och eventuellt en del andra möjligheter för Högskolan Dalarna.

Högskolan Dalarnas forskning har kopplingar till de stora samhällsutmaningarna

I forskningspropositionen finns satsningar som kopplar till samhällets stora utmaningar gällande klimatfrågor, ökad digitalisering, hälsa, hållbart samhällsbyggande och kvalitet i den svenska skolan. Högskolan Dalarnas forskningsprofiler ansluter väl mot propositionen.

– Vid ett ökat anslag kan vi skapa bättre förutsättningar att bygga starka och sammanhållna forskningsmiljöer med förankring i våra grundutbildningar i partnerskap med viktiga samhällsaktörer och andra lärosäten och forskningsmiljöer, säger Marie Klingberg-Allvin, prorektor och ansvarig för forskning vid Högskolan Dalarna. 

Enligt ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson är inte syftet att öka antalet forskare utan att öka kvaliteten i forskningen, och framförallt att ge större utrymme för forskning inom anställningarna och därigenom bidra till en bättre karriärstruktur.

– Vid ett ökat basanslag kan vi även få möjlighet att skapa meriteringsanställningar där vi bland annat ger våra lärare en möjlighet att utvecklas som forskare och pedagoger, vilket stärker vår konkurrenskraft och kvalitet i både forskning och utbildning, fortsätter Marie Klingberg-Alvin.

Forskningens kvalitet ska utvärderas

Regeringen aviserar också att universitetskanslersämbetet, UKÄ, som i dag ansvarar för kvalitetsutvärdering av högre utbildning, även kommer att ansvara för kvalitetsutvärdering av forskning. 

Högskolan Dalarna planerar att redan 2017 implementera ett internt sammanhållet system för kollegial utvärdering och granskning av forskningens kvalitet som en kvalitetsdrivande kraft som grund för fördelning av det statliga anslaget för forskning.

Samverkan påverkar resursfördelningen

Principerna för resursfördelningen till lärosätena ska, förutom de två kvalitetsindikatorerna, publiceringar och citeringar samt externa medel för forskning, även inkludera samverkan med det omgivande samhället.

Regeringen tillsätter därför nu en utredning om ett nytt system för styrning och resursfördelning till universitet och högskolor. Detta omfattar både utbildning och forskning, och ska bland annat undersöka hur samverkan med omkringliggande samhället kan skapas och vidareutvecklas. Målet är att ha ett nytt system igång i samband med budget år 2020. 

I väntan på att utredningen färdigställs kommer Verket för innovationssystem, Vinnova, att ha en central roll, då regeringen avser att använda Vinnovas bedömningsmall avseende samverkan som utgångspunkt för medelstilldelning.

Vinnova har under de senaste åren haft i uppdrag av regeringen att tilldela medel för samverkan till de olika lärosätena i landet, baserat på en modell som värderar kvalitet och prestation avseende samverkan med det omgivande samhället

– Samverkan mellan akademi och det omgivande samhället är en viktig del i en positiv samhällsutveckling. Högskolan Dalarna har inom flera områden, många bra samverkansprojekt. Vi har även under de senaste åren, deltagi i Vinnovas utvärderingsarbete avseende samverkan, och fått goda omdömen, säger Sigrid Saveljeff samverkanschef vid Högskolan Dalarna.

– Att kvalitén på samverkan nu räknas in som ytterligare ett kriterium för fördelning av medel, ser vi som ett intressant utvecklingsspår som förhoppningsvis kommer att generera utökade möjligheter att fortsätta vårt påbörjade utvecklingsarbete och vidareutveckla det goda samverkansarbete vi redan påbörjat, avslutar Sigrid Saveljeff.