Välkommen till vår blivande webbplats. För korrekt innehåll gå till www.du.se

Hur kommer kulturella uppfattningar om det kalla kriget till uttryck i svenska läroböcker i historia? Hur förhåller sig historielärare till kalla kriget och hur undervisar de om det? Vad är vikten av medvetenhet om hur historia är producerat och hur historien återskapas utifrån dessa förutsättningar i skolans värld och i samhället i stort?

Det är några av de frågor som Robert Thorp ställer i sin doktorsavhandling "Uses of history in history education" och resultatet pekar på, att det i svenska historieläroböcker, presenteras en enhetlig och etablerad bild av hur det kalla kriget bröt ut och vilka som hade skulden. Sovjetunionen och Josef Stalin pekas ensamt ut som skyldiga till konflikterna som ledde till det kalla kriget efter andra världskrigets slut.

De undersökta läroböckerna presenterar kalla kriget ur ett västligt perspektiv och den berättelse som framställs ger inga större utrymmen för tolkningar. Denna uppfattning delas även till stor del av de historielärare som deltog i studien, även om vissa reservationer uttrycktes av de deltagande lärarna. Sammantaget skulle man alltså kunna hävda att ett särskilt sätt att närma sig historien och kalla kriget framträder i såväl läroböckernas som i lärarnas berättelser, säger Robert.

I avhandlingen läggs särskild vikt vid frågan om hur historielärare förstår och återskapar historien i sin undervisning eftersom de ansvarar för en betydande del av den historieförmedling som sker i Sverige och utomlands. Genom att peka på hur vår förståelse av och närmande till historien är beroende av det sammanhang det sker i bidrar Thorps avhandling till att skapa kunskap om hur kulturella uppfattningar påverkar och präglar hur vi skriver, läser och pratar om historia.

- En historieförmedling som enbart befäster redan dominerande perspektiv och berättelser om det förflutna riskerar att främja intolerans för historiska och samtida personer med åsikter eller beteenden som avviker från det redan bekanta, menar Thorp. Genom att understryka hur historia hela tiden konstrueras och rekonstrueras i våra möten med den, kan däremot en förståelse för perspektivets betydelse för hur vi förstår historien och varandra födas, det vill säga att det är viktigt att studera från vilken utgångspunkt den historiska berättelsen eller frågan kommer.

Fredagen den 9 september kl 10.00 disputerar Robert Thorp vid Högskolan Dalarna i Föreläsningssal 4, Högskolan Dalarna Campus Falun med sin avhandling "Uses of history in history education".