Välkommen till vår blivande webbplats. För korrekt innehåll gå till www.du.se
Lars Wallin
Lars Wallin

Ett av tre forskningscentra inom området Hälsa och välfärd på Högskolan Dalarna är KIPS, som står för kunskapsimplementering och patientsäkerhet. Ett 20-tal forskningsprojekt med syfte att utveckla kunskap för att bedriva en säkrare vård och stödja förändringsprocesser är igång.

– Enkelt uttryckt kan man säga att vi undersöker hur man omsätter kunskap så att vi i vården gör det vi borde göra, säger Lars Wallin, professor i omvårdnad som leder forskningscentrat. Vi försöker minska gapet mellan det vi vet om effektiva metoder i vård och omsorg och vad som faktiskt görs i omhändertagandet och behandlingen av patienter.

Den typen av forskning som bedrivs inom KIPS är relativt ny och har bara varit aktuell i 10-15 år.

– Det har till exempel funnits mycket forskning på hur olika behandlingar påverkar patienter och vilka läkemedel som är mest effektiva, säger Lars Wallin. Intresset för hur förändringar inom vården tas emot och genomförs har däremot inte varit så stort. Studier visar att förändringar är svåra att genomföra, här spelar ledarskapet en stor roll, precis som attityder och kulturen på arbetsplatsen. Förändringar när det handlar om att införa ny teknik, till exempel robotkirurgi, är relativt enkla. Det är lite häftigt och intressant. Att förändra beteende i sättet att förhålla sig till patienter är betydligt svårare.

Lars Wallin är även engagerad i ett internationellt projekt, i Vietnam. I samarbete med vårdcentraler har man arbetat med förbättringar kring omhändertagandet av gravida kvinnor och nyfödda.

– Vi har gjort en stor studie, under tre år har vi understött förändringar i vården av gravida och nyfödda i 45 kommuner och jämfört med 45 andra kommuner för att se om de förbättringar vi initierat gett resultat. Effekten blev riktigt häftig, sista året hade dödligheten bland nyfödda sjunkit med 50 procent i de kommuner där vi infört förändringar jämfört med kontrollkommunerna. Så stora kan effekterna bli när personal får stöd och kan jobba systematiskt med förändringsarbete.

Sedan några år pratar man om begreppet "personcentrerad vård". Det betyder att man i vården ska behandla patienter som personer och inte som objekt och dessutom involvera patienten mer i den egna vården.

– Det här låter som självklarheter, säger Lars. Men att patienter blir tagna på allvar, lyssnade på och får vara delaktiga i planeringen av sin egen vård är inte så självklart. Det här arbetssättet införs nu på många avdelningar i landet och vi är med och tar fram program för implementeringen och utvärderar hur programmen fungerar. Det finns studier som visar att personcentrerad vård bland annat ger kortare vårdtider, orsakar mindre smärta och ger nöjdare patienter. Med andra ord väldigt gynnsamma effekter.

Det som gör forskningsstudierna inom det här området utmanande är att man hela tiden måste röra sig i "verkligheten".

– Det kan hända saker under studiens gång, berättar Lars. Man kanske vill testa något på en viss enhet och så slutar chefen, som ofta har en avgörande roll. En avdelning som ingår i en studie kan plötsligt läggas ner. Det är många påtagliga saker som krånglar till forskningen. Att göra studier i verkligheten med människor av kött och blod innebär speciella utmaningar.

– Samtidigt är den här forskningen väldigt stimulerande. Vi jobbar med konkreta saker som kan göra att vården funkar bättre. Vårdapparaten är komplex med många människor inblandade, olika professioner och inriktningar och ett flöde av människor mellan olika vårdinsatser. Om man jobbar systematiskt och målmedvetet kan man åstadkomma väldigt gynnsamma förbättringar. Om vi kan bidra till det så är vi mer än nöjda, avslutar Lars Wallin.

Text och foto: Tina Sjöström