Välkommen till vår blivande webbplats. För korrekt innehåll gå till www.du.se


SNICC grundades 2009 som ett forum där forskare och praktiker får möjlighet att diskutera frågor som rör interkulturell kommunikation. I år hölls nätverksträffen för nionde gången - för första gången i Falun - och som värd stod akademin Humaniora och medier vid Högskolan Dalarna. Jonas Stier, professor i interkulturella studier och Tomas Axelsson, docent i religionshistoria, höll i trådarna.

– Med den här nätverksträffen har vi möjlighet att samla de som är intresserade av interkulturell kommunikation, göra något konkret och inte bara hålla oss på en teoretisk nivå, berättar Jonas Stier. Ytterligare ett syfte är att visa upp det vi gör här på Högskolan Dalarna. Att kunna sammanföra kollegor är minst lika viktigt. Dagens träff blir också ett avstamp för vår nya forskningsprofil IKUD, Interkulturellt Utvecklingscentrum Dalarna, där Tomas Axelsson är verksamhetsledare.

Under träffen fick deltagarna ta del av ett minst sagt digert program. Ett tiotal korta seminarier, panelsamtal och diskussioner stod på agendan. Jonas Stier inledde dagen med att beskriva interkulturella studier som ett mångfasetterat fält.

– Skillnaderna mellan kulturer är spännande men fältet är också betjänt av att vi kastar ett ljus på likheterna, vi är ju ändå mer lika än olika. De flesta vill lösa upp kulturskillnader, samtidigt skapar vi dem ju i och med interkulturella studier. Det här forskningsfältet är högintressant och jag tror vi har en viktig uppgift att fylla.

Seminarierna berörde ämnen som hur man enklare kan lära sig ett nytt språk genom att förbättra den interkulturella kommunikationen, hur flyktingströmmen omformar den svenska landsbygden och historiska konflikter. Åhörarna fick även lyssna till ett aktuellt exempel, hur man i Borlänge praktiskt jobbar med interkulturalitet.

Ett av seminarierna tog dessutom upp ett högaktuellt ämne. Måndagen den 26 september, dagen innan nätverksträffen, skrevs ett fredsfördrag under mellan Farcgerillan och regeringen i Colombia efter fyra år av förhandlingar.

– Att det nu råder fred i Colombia är väl en sanning med modifikation, sa Maria Deldén, doktorand i historiedidaktik vid Högskolan Dalarna, som tillsammans med Liam Girmarland, social entreprenör från Colombia, höll i seminariet. Det finns en oro att andra gerillagrupper tar över när Farc nu lägger ner sina vapen.

– Här har vi också ett interkulturellt exempel i praktiken, fortsatte Maria. Vad händer när människor blir politiska flyktingar och lever i exil men fortsätter arbeta för förändringar i sitt hemland? Jag tror det är av största vikt att vi tar hand om de människor som kommer hit från länder i krig. Många av dem har som mål att flytta tillbaka hem så fort omständigheterna tillåter. När de gör det är de utbildade i demokrati och kan påverka situationen i hemlandet. Det finna många goda exempel där folk som återvänt efter många år i Sverige tar plats inom politiken i sitt gamla hemland.

Text och foto: Tina Sjöström